Läst, hört och tänkt

Jag blir lika frustrerad varje år. VAD ska jag köpa i julklapp och TILL VILKA och framför allt, för VILKA PENGAR?

Naturligtvis vill jag att sonen ska få fina julklappar, men jag tycker inte att han behöver 50 stycken och inte heller så jättedyra, men vad gör man när kompisarna verkar få hur mycket som helst? Och julen betyder ju jättemycket för honom, naturligtvis.

Och jag vill även visa min uppskattning till vännerna jag har runt om mig, men jag får jätteont i magen då jag själv får dyra klappar av dem, dyra som jag inte har möjlighet att återgälda, inte värdemässigt i alla fall.

Min svärfar som är 87 år och som ställer upp för oss på många sätt vill jag också ge någonting fint, men han "har ju redan allt".

Min syster brukar skämtsamt (säger hon ) säga att bara hon får massor av julklappar så behöver vi inte bry oss om några andra.

Numera så köper vi inte julklappar till varandra, utan bara till "barnen". Hennes "barn" är numera 18 och 20 år men de får räknas som barn än så länge. 20-åringen är det lätt med. Han har just flyttat hemifrån och flyttat in i egen lägenhet. Han behöver ALLT! Och numera är det ju lätt att hitta heminredning och sånt billigt. 18-åringen däremot... Han önskar sig en BMW av senaste modell........ Say no more!

Sambons systerdotter är 21 år och samma sak gäller där, än så länge är hon barn. Men till henne är det svårare att hitta klappar. Hon flackar runt litegrann just nu och har inget "fast" hem. Och att köpa träningssaker varje år är ju inte heller roligt. Men som tur var så visste sonen PRECIS vad hon skulle ha.

Sambons systerson är 7 år och det är enklare till honom. Han tycker ju fortfarande om leksaker.

Har en guddotter som är 7 år och fyller 8 på nyårsafton. Till henne ska det köpas både julklapp och present. Och jag vill verkligen ge henne något som passar henne. Hennes mor, min väninna, är duktig på att ge presenter lite när som helst under året, och det är alltid genomtänkta saker.

Sambon då.... Vi brukar köpa någonting tillsammans som vi behöver. Jag brukar alltid ha jättesvårt att hitta julklappar till honom men i år så har jag faktiskt hittat lite småsaker som är helt rätt för honom. Det känner jag mig jätteglad över.

Det som är tråkigt tycker jag, är att många gånger så är det bara tråkigt och jobbigt att köpa alla julklappar. Det känns ibland som om man köper bara för att köpa. Och har man då dåligt med pengar som vi har, så är det särskilt jobbigt.

Jag har bestämt mig för att till nästa år så ska jag prata med alla de här vuxna människorna och försöka förhandla fram ett belopp som vi sätter som maxgräns för klapparna. Att vi inte köper julklappar till varandras barn för mer än 100 kronor eller så. Då skulle vi ha råd att köpa julklappar till fler av sonens vänner.

I morgon ska vi åka ner till stora staden och handla julklappar färdigt. Har varit mycket disciplinerad och skrivit en lista och gjort upp en rutt, så jag tror faktiskt att vi blir klar på några timmar.